Kvällarna är väl stunden som är värst.. det är väl just därför jag har besämt mig nu för att börja skriva av mig en del just här, för någonstans måste det väl ta vägen. alla säger det -gå inte och ha allt inom dig för tillslut rinner det över. och det är bara du själv som lider då!

jag lever i en liten liten "skitpratar"stad. hade planer på att flytta mina fötter härifrån med mitt livskärlek. men det vart förhinner som gör att jag kommer bo kvar här tills våran dotter säger att hon vill packa kartonger och flytta oss bort härifrån. det som inte få eller ska hända någon, det hände just mig och det är en kamp varje dag att just vakna och tänka framåt..

våran dotter var beräknad att komma just fyra månader efter detta hände. mitt livskärlek, mannen som jag älskade av hela mitt hjärta och skulle gifta mig med. han bestämde sig för att förflytta sig till våran herre, han tog den osynliga trappan upp till himlen. 

att förlora sin andra halva och sin livskamrat är inget jag önskar någon, absolut ingen ska gå igenom den persen som jag har gjort och gör! inte ens min värsta fiende önskar jag detta.. 

detta var och är det svåraste jag någonsin vart med om.. men jag tackar gud och jag tackar min kärlek till att jag har våran dotter vid min sida nu. jag har något som påminner mig om honom något som faktiskt fick mig att finnas kvar i detta liv. 

hon är ljuset i mitt liv, det är hon som får mig att orka med varje dag, det är faktiskt hon som dämpar min sorg och hon som faktiskt tröstar mig när jag är ledsen.

allt i min vardag påminner mig om saker jag hade och gjorde med honom, men jag försöker, jag försöker hela tiden fixa det här. och jag ska!!!

-ensam blir inte stark!!

jag är ett sånt där maskrosbarn som dom flesta kallar oss och även vi själva. jag växte upp i ett missbrukar hem med mesta missbruket var alkohol. jag har gått mina egna vägar och blivit vuxen i tidig ålder. men jag är faktiskt glad för att jag haft den uppväxt som jag haft just för att den har gjort mig till den idag..

men visst är det saker och ting barn inte ska vara med om tycker man.. jag har fått se, höra och göra saker ett barn absolut inte behöva vara med om. jag har haft ett umgänge som inte är det bästa, men ändå haft äkta vänner som finns i mitt liv än idag. mina föräldrar är guld, dom skaffade ju fram mig. men min pappa förlorade jag i tonåren och det tog mig hårt.. alla döttrar behöver ju trottsallt en far i sina dagar..

-men vi maskrosbarn hittar oftast varandra!

men nu väljer du om du vill läsa eller om du inte vill, jag gör det här för mig själv och inte för någon annan! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

när jag var liten var skolan en hemsk stund för mig, jag hatade att vara hemmifrån just för att jag inte viste vad som pågick hemma. vad jag skulle mötas av när jag kom hem! -var allt vanlig och normalt hemmaeller skulle jag mötas av massa folk, en...

  jag önskar mig faktiskt att dett skulle finnas en "stänga av" knappt till huvudet. det är ust kvällarna och nätterna som ä jobbigast. visst för mig är de en kamp varje dag att slå upp ögonen och saknaden är stor dygnet runt. men just på kvällarna...